Jag har följt ”Vår tid är nu” sedan premiären hösten 2017 och då jag födde barn en måndag samma år så var det senaste avsnittet det första jag tog ikapp när jag kom hem ifrån BB. Men trots inbitet fan så lämnar serien en del frågetecken efter sig. Vad händer egentligen med Calles lillebror Lelle och varför träffar inte Calle sonen Björn efter skilsmässan? Finns det en baktanke med det hela eller är det ett så kallat hål?
Serien är en av SVT:s största dramasatsningar genom tiderna, som lockat miljonpublik och vunnit statyetter. ”Calle”, spelad av Charlie Gustafsson, är en av de största karaktärerna i serien vars liv och kärlekshistoria, tittarna får följa med på under hela fyra säsonger. Men varför får vi inte veta lika mycket om honom som de andra större karaktärerna och vad händer egentligen med relationen till hans lillebror och son?
Calle Svensson är en arbetargrabb som bor i kvarteret Sibirien tillsammans med sin mamma och lillebror ”Lelle” (David Ramirez Knezevic och Joel Forslund-Nylén) i säsong 1. Calle söker jobb i köket på restaurang Djurgårdskällaren (DK) där han inleder en hemlig relation med ägardottern ”Nina Löwander”, spelad av Hedda Stiernstedt. Nina blir gravid och gör en olaglig abort då hon inte vill bli hemmafru. Calle och Ninas klasskillnader är för påfrestande för det unga paret i 1940-talets Sverige så de går efter många om och men skilda vägar. Fyra år senare är Calle och Nina gifta på varsitt håll och de bägge har barn. Calle tar även hand om sin lillebror, efter sin mors bortgång.
”Vi fick Björn som är det bästa som har hänt mig. Vi är en fin liten familj” säger Calle i slutet av säsong 1 år 1951
Det är på 1950-talet som tittarna får se Calles son ”Björn” (Tistou Svärd och Tage Sallander) för sista gången i serien och samma sak gäller även lillebror Lelle. Calle är vid denna tid gift med kallskänkan ”Sonja” (Malin Persson) och tillsammans bor de i nybyggda Gubbängen med sonen Björn och Calles lillebror Lelle, som nu är tonåring och jobbar tillsammans med Calle i köket på DK.
Säsong 2 startar år 1955 och inleder med julafton där vi får se att Calle och Nina nu lever tillsammans som makar. Ninas dotter ”Christina” (då spelad av Luzia Catomeris Medina) firar jul hemma hos sin pappa i Skåne, där hon också bor på heltid då Nina inte ville utsätta Christina för en vårdnadstvist. Calle är förbi hemma hos sin exfru Sonja för att lämna en julklapp till sonen Björn som nu har en halvbror vars namn Calle, märkligt nog, inte har koll på – vilket också förstärker känslan av att kontakten inte är alltför stark.
Under hela säsong 2 får vi följa Ninas kamp med att få träffa sin dotter Christina som hon inte längre står nära och som exmaken helst vill ta hand om själv. Lelle är förmodligen vuxen vid det här laget och har flyttat till något eget, men att han aldrig mer nämns vid är förvånande då seriens övriga karaktärer kommer och går under säsongerna. Men något som verkligen förbryllar ännu mer är vad som händer med sonen Björn. Varför denna kamp för Nina med Christina medans Calles relation till Björn bara suddas ut?
Är det 1950-talets könsroller som är orsaken till att Björn aldrig bor hemma hos Calle och Nina, trots att de faktiskt bor i samma stad. Är anledningen till att Björn och Christina aldrig lär känna varandra, att bonusfamiljer ännu inte etablerat sig som familjeform?
Tittarna var besvikna på att inte få se återföreningen mellan Calle och Nina åren mellan 1951 och 1955. Därför hoppade man tillbaka till år 1951 i säsong 4, den så kallade ”Julspecialen”, för att skildra vad som egentligen hände. Jag tog då för givet att denna säsong skulle ge svaren på vad som hände med Lelle och Björn. Men i dessa fyra avsnitt, som samtliga utspelar sig under samma tid då Lelle bodde hemma hos Calle och Sonja i säsong 1, så är plötsligt inte Lelle med – varför får tittarna ingen förklaring till. Även fast dessa avsnitt skulle förklara glappet mellan säsong 1 och 2 så får vi heller inte veta något om någon eventuell vårdnadsuppdelning för Björn mellan Calle och Sonja, som skiljer sig i denna säsong.
Björn är en del av Calles liv under 1950-talet, men nästa gång vi får höra talas om honom är senare i säsong 2 år 1962 när Calle ljuger för Nina om att Björn hamnat i slagsmål i skolan, då han skall träffa Sonja för att prata om att de varit otrogna med varandra. Under samma tid är Christina 16 år och bor en del hemma hos Calle och Nina.
Att skilja sig i Sverige på 1950-talet var inte alltför vanligt men vårdnaden av ett barn gavs båda föräldrarna, med fadern som ensam förmyndare. I de fall föräldrarna skildes och inte var överens om vårdnaden avgjordes den efter vad som med hänsyn till barnets bästa befanns skäligt. Nina pratar om en vårdnadstvist hon inte ville utsätta Christina för, men Christina får en allt större roll i seriens tredje säsong. Medans Calles relation till Björn helt raderas ut i serien efter 1962. Kanske är tanken att tittarna skall tolka det som en fullt normal händelse för en far och son på den tiden, då fadern skaffat ny familj. Kanske tyckte man inte att relationen mellan Calle och Björn var lika viktig som relationen mellan Nina och Christina och i så fall kan man fråga sig hur jämställdhetstänket bakom karaktärerna är.
Cassandra Solback
Rösten 