BECK – Dödläge: Den 50:e filmen kommer vid ett dåligt läge!

Valter Skarsgård gör än en gång comeback som Vilhelm Beck – i spännande känslomässig story. Men var är den röda tråden?

Beck – Dödläge är den 50:e filmen i serien med Peter Haber som Martin Beck – som på senare år haft en stor tendens att pendla mellan ”Mellanmjölks-Krim” och hållbar, spännande story. Nu har vi nog verkligen sett allt och man vet aldrig hur en kommande Beck-film skall bli, men efter succén med förra filmen Beck – Inferno, hade jag ändå höga förväntningar.

Det är någonting med Beck som svenska folket, som annars inte är särskilt förtjusta i svensk film, tycker om. Jag har ofta frågat mig, varför?
Visst, det kan vara mysigt med lite ”lagom” krimdrama, som dessutom utspelar sig i Stockholm, men det krävs väl ändå lite mer än så, eller?
    I Beck – Inferno var spänningen på enormt hög nivå och alla ”Gunvald-fans” borde ju vid det här laget ha blivit i alla fall något förälskade i efterträdaren Josef, spelad av Martin Wallström. Josef är efterlyst och före detta polischefen Klas Fredén, spelad av Jonas Karlsson, skjuter huvudet av sig.  
I filmen före denna, alltså Beck – Quid Pro Quo har vi en av alldeles för många, lunkande Beck-filmer. Jag menar, Beck skall ju vara alert och alltid ligga före rent tankemässigt. I alla fall var det så i de tidigare Beckfilmerna med Haber, och verkligen i de gamla med Gösta Ekman.
Men nu för tiden är ungefär varannan Beck-film spännande och intressant att se på – och lika ofta kommer och går även karaktären Vilhelm Beck, spelad av Valter Skarsgård. Steinar Hovland, Kristofer Hivju, kommer och går – och Beck himself trappar ned, säger tack och adjö och går halvt i pension för att i nästa film vara mitt i smeten igen. Hur går detta egentligen ihop? Är det någon som på riktigt vet?

Men i Beck – Dödläge är i alla fall Vilhelm Beck plötsligt tillbaka, morfar Beck har också en central roll i denna film, men varför är något oklart.
Vilhelm råkar nämligen, av en ren händelse, få åka med sin kollega till en mördad rånares exfru, för att prata med henne. Men av oklar anledning blir det ett gisslandrama och Vilhelm blir bortförd. Morfar Beck blir väldigt orolig och än mer mamma Ingrid Beck, spelad av Rebecka Hemse som för övrigt gör sin karaktär oerhört bra i denna film.
    Det är väl en film där man spelar på känslor helt enkelt – både i ”Beck-världen” och i den riktiga världen.
Och på tal om känslor så är detta den sista filmen där Ingvar Hirdwall spelade Grannen. Det verkar dessutom även som om det kan ha varit tänkt att vara så, redan innan hans bortgång – men det behöver vi inte spekulera i. Däremot är det fint att Beck nummer 50 tillägnas Ingvar, som faktiskt inte alltid varit Grannen i Beck. I Beck-filmen Mannen på taket, av Bo Widerberg från 1976, spelade han nämligen den iskalla mördaren Åke Eriksson.

Jag ger Beck – Dödläge

Beck – Dödläge har premiär på TV4 Play den 9 februari.

Cassandra Solback