– Varför får jag inte se ut som jag vill? Varför får jag inte prata som jag vill? Varför får jag inte sjunga som jag vill? Varför får jag inte skratta som jag vill? Skriver Sanna Nielsen i ett inlägg på sin Instagram två dagar efter programmets sjätte avsnitt sänts på TV.
Många ”troll” skriver att de har rätt att säga vad de vill i det här landet – men faktum är att yttrandefriheten inte fungerar riktigt så!
Sanna Nielsen slog igenom redan som elvaåring och är idag en folkkär artist och programledare. Men hon är också en av alla de kvinnor som öppet kritiseras och mobbas för sitt yttre och sitt sätt att vara – av fullt vuxna människor på nätet! Och det är personer med olika könstillhörigheter som mobbas och faller offer för det patriarkala samhället, på Sannas bekostnad! Men de hänvisar även till yttrandefriheten.
Hån och kritik för rött läppstift och tröjval!
När Sanna i november 2016 presenterades som årets julvärd satte genast trollen igång genom att kritisera hennes yttre, något det stod om i de flesta nyhetstidningar den vintern. Fem år senare beter sig alltså folk exakt likadant och det sorgliga är att de lär fortsätta göra det. För precis som det hör till vanligheten att omplacera en mobbad skolelev så får den som är utsatt för troll avgöra hur länge hen orkar! Varför? Jo, därför att vi har en mentalitet i det här landet som säger ”Skall du vara med i leken får du leken tåla!” och en tro på att yttrandefriheten innebär att man får mobba!
I en demokrati är yttrandefrihet en viktig grund, för det handlar om att yttra och föra fram åsikter utan censur – inte om rätten att få kränka någon annan. Till exempel så är olaga hot att inskränka yttrandefriheten. Olaga hot är att uttrycka sig på ett sätt så att någon upplever att hen kan utsättas för våldsamheter, misshandel eller brott. Ofredande är också att inskränka på yttrandefriheten. Det kan till exempel vara att man inte slutar att ringa på hemma hos någon eller ringer oavbrutet till någon eller beställer hem pornografi till någon. Förtal – när du pekar ut någon som brottslig eller klandervärd och det leder till att andra föraktar personen i fråga. Det kan också vara förtal att dela ett Facebookinlägg som utgör förtal, eftersom det är själva spridningen som är ansvarsgrundande inte vem som är upphovsman till inlägget. Förolämpa – när du riktar dig direkt till hen du har åsikter om eller baktalar. Sexuellt ofredande, genom att till exempel tafsa.
Yttrandefriheten innefattar många delar som rör den fysiska världen och är inte alltid i fas med den digitala utvecklingen och även fast det är olagligt att kränka och diskriminera så har digitala kränkningar varit svårt att tillämpa lagen. Och efter #metoo användes förtal mot kvinnor som pekat ut män i sociala medier för sexuella övergrepp.
Det handlar om vilken värld vi vill ha!
Vill vi ha ett samhälle där vi kan yttra oss utan att bli granskad av myndighet? Klarar vi av att hantera friheten att ha åsikter och slippa bli censurerade eller inlåsta – utan att gå över till kränkningar och diskriminering?
Har det blivit en sådan vardagslyx att leva i en demokrati att vi helt tappat respekten för varandra och för de barn vi lär mobba? För ja, barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör och när vuxna sitter och mobbar andra på nätet eller öppet kommenterar någon annans yttre negativt så lär vi barnen att det är ett fullt normalt mänskligt beteende!
– Jag bär också på ett annat liv som jag så gärna vill ska få vara precis som just den vill vara, skriver Sanna Nielsen i sitt inlägg på Instagram.
Och det är precis just det vi alla borde tänka på – att värna om yttrandefriheten och friheten att få vara den man är och vill, så att våra barn får växa upp i en humanare och kärleksfullare värld.
Cassandra Solback
Rösten 