Vad är det för extremt parti på vänsterkanten de ser då nuvarande beskrivning om ytterkantspartier är befängt och ger en helt orimlig bild av den politiska kartan i Sverige. I nuläget ställs ett högerextremt SD som inte vill inkludera hela befolkningen, mot ett V som värnar om jämlikhet, feminism och skapande av livschanser. Båda beskrivs som ytterkants-, eller till och med ytterlighetspartier.
Tror de att V är ett parti som backas upp av militanta feminister som vrålar ut sin besvikelse över löneskillnader och alla förbannade orättvisor som förtryckt dem i generationer. Vilsna kvinnor som kommer att ”spöa skiten” ur någon för att de har på sig fel tröja eller att de står och brölar vid statyn av Kata Dahlström vid norra bantorget? Var finns den radikala vänster och vänsterextremism som nu målas upp?
När då Sverigedemokraterna likställs med Vänsterpartiet som ytterkantspartier är all balans och anständighet borta. Det blir en helt oproportionerlig beskrivning av två partier som gör att folk går helt galet vilse i politiken.
Skapande av livschanser med skatt och stopp för vinster i välfärden är inte kommunism
Vänsterpartiet är inte extremt till vänster, utan är på vänstersidan ungefär som L varit i den borgerliga alliansen. Yrt i en del frågor, men knappast extremt. Glasögon till barn, bättre välfärd, anständig sjuk- och arbetslöshetsförsäkring är inget hot utan en grund för ett anständigt samhälle.
Hela fältet i svensk politik har en kraftig kantring åt höger. Mitten i dagens politik var för 30 år sedan en hårdför högerpolitik med syfte att klämma åt de svaga och utsatta, för att gynna dem som redan har det bäst.
Det blir ju helt galet när ett parti som Centern beskriver sig som den politiska mitten och driver frågor som skattesänkningar för de allra rikaste, mosad arbetsrätt och marknadshyror. Frågor som i en någorlunda nykter analys med rätta skulle hamna långt ut till höger.
Uppenbart klarar vi inte av att ha en sansad politisk analys och därför behövs ett mer samhällsomstörtande parti till vänster för att om möjligt få balans på politikens höger – vänsterskala
Där den hotfulla supporterklubben markerar lyktstolpar för kapitalister, skattesmitare och människohandlande arbetsköpare (ja, om inte supportergrupperna till extremhögern redan har bokat alla lämpliga stolpar för samhällsföreträdare som skriver om det som sker med nedmonteringen av välfärd och samhällshat eller politiker för feminism och jämlikhet.) Är det så vi ska ha det och är det som krävs för att vi ska kunna få någon balans i debatten? Uppenbarligen, för dagens beskrivningar om höger och vänster är så galet felaktig. Det faktum att inte ens Socialdemokrater kan göra en rimlig beskrivning av det politiska läget, utan också de använder begreppet ytterkantspartier så slarvigt, visar inte enbart hur yrt det är utan också att läget nu är fullkomlig oacceptabelt. Det är många socialdemokrater som har skäl att ta sig en rejäl funderare över hur de beskriver politik och vad de vill få folk att tro på.
Vem kan ha glädje av rådande utveckling och vad är strategin bakom att så sanslöst slarvigt beskriva dagens politiska partier?
K-G Wanngård
Rösten 