Att köpa arbetskraft eller att sälja arbetskraft – det är det som är frågan på dagens arbetsmarknad, som ser helt annorlunda ut nu mot förr. Likaså bör vårt synsätt på varandra och på våra arbetsuppgifter göra.
Idag, till skillnad från då, kan arbetare och tjänstemän ha samma klasstillhörighet och många chefer är anställda. Ändå lever föraktet mot tjänstemän kvar i delar av arbetarrörelsen. Att benämna rörelsen som löntagare i stället för arbetare inkluderar de som inkluderas ska.
Inom stora delar av LO-kollektivet har man fortfarande kvinno- och mansdominerade branscher och det görs skillnad på arbetare och tjänsteman. Detta även fast vi får gå tillbaka till början av förra århundradet för att komma till den vardag då klasstillhörighet var avgörande för om du blev arbetare eller tjänsteman i Sverige. Det råder fortfarande ett stort förakt mot tjänstemän inom olika delar av arbetarrörelsen. Det finns nog flera anledningar till det men en av dem är nog historien – då du antingen var arbetarunge eller rikemansbarn. Var du arbetarklass var det fysiskt ansträngande arbete som gällde och det fanns ingen självklarhet till att kunna studera vidare. En annan anledning är nog att kvinno- och mansdominerade branscher fortfarande lever kvar. Jag har aldrig upplevt en unionare på kontoret i en butik bli föraktad just på grund av att hen är tjänsteman. Men en handelsmedlem med administrativa arbetsuppgifter på kontoret i en mansdominerad bransch ses sällan som arbetare. Till exempel på kontoret på ett byggföretag. Där kanske de manliga arbetarna till och med tycker att det är fullt normalt att, liksom förr, be denna person om fika. Ja, nu utgick jag ifrån att den anställde i fråga är kvinna, men om man tittar på administrativa tjänstemän inom mansdominerade yrkesområden så är majoriteten oftast kvinnor. Samma majoritet ser man hos de administrativa tjänstemännen på fackförbunden inom LO, medans det ofta är mer blandat inom Saco och TCO. Därför tror jag att föraktet också hade varit annorlunda om vi jobbat med att luckra upp kvinno- och mansdominerade yrken. Då hade med all säkerhet även löneskillnaderna och anställningstryggheten inte varit så tydligt kopplad till kön och yrkesgrupp.
LO-kollektivet är inte lika starkt nu som då, men är fler om alla inkluderas – med ett tvärfackligt samarbete med Saco och TCO skulle Facket vara starkare
Dagens arbetsmarknad och klassamhället i Sverige ser annorlunda ut nu jämfört med förr. Idag är det inte överklassen som endast innehar tjänstemannayrkena och cheferna behöver inte vara de rikaste i hierarkin – ofta är chefen anställd av någon högre upp i arbetsgivarledet.
Idag är möjligheterna att välja yrke och utbildning större än för 100 år sedan. Samtidigt så är klassamhället bredare med fler nivåer än tidigare och även fast vi generellt sett har det mycket bättre idag, så kan skillnaderna vara större nu än då. Men på ett sätt är skillnaden i grund och botten ändå densamma – antingen så säljer du arbetskraft eller så köper du arbetskraft. Det är det som gör skillnaden på arbetsgivare och arbetare – på höger och vänster. Men då arbetare är så starkt kopplat till ett hårt fysiskt jobb så behöver vi ändra vår benämning i folkmun till löntagare och inte dela upp arbetare och tjänsteman. Med det synsättet inkluderas hela LO-kollektivet och även Saco och TCO – tänk vilken facklig styrka på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att detta tankesätt är avgörande för Fackets framtid. Väljer man att stanna kvar i det gamla, uråldriga tänket så kommer löntagarens röst fortsätta att försvagas. Medans om man väljer att modernisera tänket och ta Facket till dagens arbetsmarknad så har vi stora möjligheter att snabbare minska ojämlikheten mellan löntagare och löntagare, vilket också skulle öka jämställdheten i stort.
Ett nästa steg i detta är att även inkludera egenföretagare och inte utgå ifrån att egenföretagare per automatik är arbetsgivare. Majoriteten av alla frisörer är egenföretagare och hyr stol på salong. Fler och fler journalister frilansar – jag likaså och jag kämpar för samma rättigheter som löntagaren på ett kontor och som löntagaren i kassan på Ica.
Cassandra Solback
Rösten 