Klimatnödläget kommer att slå med full kraft inom en snar framtid. Det går inte att önska eller tro att någon fiffig teknisk lösning fixar det åt oss. Visst, det är ett internationellt problem, men vi måste ha fokus på vårt eget handlande och inte gömma oss bakom att peka på att andra minsann också skitar ner.
Ta klimatnödläget på allvar, de är inte på kul som 11 000 forskare varnar, EU utlyser nödläge eller när FN:s generalsekreterare säger att vi är på väg mot kollektivt självmord. Det är inte Gretas ansvar, det är vårt!
Vi känner, oron växer och vi vet att det inte kan fortsätta. Ändå fortsätter det.
Är det fler avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar som är lösningen?
Att sälja ut det sista vi äger tillsammans eller att sänka skatter är ju inte lösningen. Nej, minsta eftertanke och utblick i världen ger svar. Det är klart att det inte är mer av orättvisor, klassamhälle och ojämlikhet som nu krävs.
Det är ett gemensamt arbete som måste till och då är det solidaritet och ansvar som gäller
Vi vet (nja, borde veta) att jämlika samhällen är och utvecklas bättre. Det är tillsammans i samhället, i fackföreningar och med demokrati vi bygger vår framtid.
Även om socialdemokratins ledare idag inte förstår pratet om klass så är ett klassamhälle så förödande.
Ojämlikhet äter tillit, driver brottslighet och egoism. Så många av samhällets problem kan kopplas till den växande ojämlikheten. Det är inget försök att gömma sig bakom något, det är ett sätt att lyfta fram fakta. När högern driver hat, förnedring och splittring så måste vi ha kraften och modet att påtala hur galet det är.
Vi har ansvar för en framtid som inte väntar. 70 – 90 procent av alla djur, fiskar och insekter är redan döda
Människan breder ut sig med skövlade skogar, åkrar, vägar och städer. En verklighet som borde få oss att lägga allt åt sidan.
Det är inte svårt att förstå var detta kommer att sluta, det svåra är att ta in och ta ansvar för något annat. Vems är ansvaret för detta om inte vårt?
Inom bara några få år så kommer klimatfrågan att vara överordnad. Ska vi ha en chans att klara detta så måste samhällsansvaret förändras. De som kan och orkar måste bära en större del av bördan. De som är friska måste bära för dem som är sjuka och på annat sätt drabbade. Vi måste alla bära åt våra barn, men också avlasta de äldre.
Det är svårt att avstå privilegier, men när allvaret kommer oss inpå skinnet så inser de flesta vad om är viktigt – på riktigt
När pandemin slog till våren 2020 så ökade socialdemokratin kraftigt i opinionen och facket fick tusentals nya medlemmar. Skäl: trygghetstankning.
När verkligheten blir verklig så behöver vi trygghet och då blir det primära behoven och gemenskapen överordnad. Självklart kan tyckas, men utan insikt så är lockelserna till så mycket annat stora.
Det måste vara den anständiga politikens uppgift att tydliggöra vad som krävs av oss. Det är inte okej att några ska serva och passa upp på andra. Ansvaret för samhället och klimatet går inte att komma undan och det måste bäras efter anständiga principer. Barn är ett gemensamt ansvar och sjuka ska ha rätt till ett drägligt liv. Det är sjukt när det saknas pengar till anständiga pensioner och LSS, men finns för de privilegierades tvätt.
Skatter ska inte sänkas då det är priset vi betalar för ett anständigt samhälle
Nopp, vi ska inte ta ut mer skatt än vi behöver. Men det är ju så oändligt fel att ta ut mindre än vad som krävs. Minsta utblick ibland världens länder borde ge varje tänkande människa frossa.
Vi har ett samhälle och en framtid att värna. Det är vårt gemensamma ansvar. Låt oss bära förnuftigt så ska det förhoppningsvis gå väl. Ja, det är väl det som välfärd betyder. Det ska gå väl på färden genom livet.
K-G Wanngård
Rösten 